Amerikansk soldat håller om ett döende irakiskt barn, som skadats efter att en bil explo- derats vid en självmordsattack i Masul, Irak. Foto: Michael Yon

Antalet amerikanska soldater i aktiv tjänst som begår självmord är fler än någonsin tidigare. 121 soldater tog sitt liv 2007, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med 2006.

Samtidigt har antalet självmordsförsök och självförvållade skador bland amerikanska soldater ökat sexfaldigt sedan krig inleddes mot Irak. Förra året försökte 2100 soldater ta sina liv eller att skada sig själva, jämfört med runt 350 sådana fall 2002, rapporterar Washington Post.

USA:s armé var oförberedd på en sådan ökning av själmord och att allt fler soldater drabbas av posttraumatisk stress på grund av att krigen i Afghanistan och Irak drar ut allt längre på tiden. Drabbade soldater erbjuds sällan rådgivande hjälp och i vissa fall till och med stigmatiseras de av sina överordnanden.

Konflikterna i Irak och Afghanistan sätter hård press på USA:s armé, på grund av upprepade och allt längre stationeringar av soldater i dessa länder. Historiskt sett visar statistik att självmordsincidenter minskar när soldater stationeras utomlands, men siffrorna visar sedan några år tillbaka det omvända. År 2001 låg självmordsfrekvensen per 100 000 soldater i tjänst på 9.8, 2006 visade siffrorna den högsta självmordsfrekvensen någonsin med 17.5 självmord per 100 000 soldater i aktiv tjänst.

Läs mer »

Författaren Terrell E. Arnold, som i många år tjänstgjort vid Förenta staternas utrikesdepartement, ger här en förklaring till varför Hormuzsundet i Persiska viken är så viktigt för regionen och en bakgrund till den händelse som nyligen inträffade mellan amerikansk och iransk militär i det trånga sundet.

Hormuzsundet.

Hormuzsundet har varit en viktig farled ända sedan sjöfartshandelns tidigaste början. Det innebär att om man ögnar igenom alla historiska uppteckningar eller alla de otaliga lertavlor som berättar om storslagna historiska imperier i regionen, finner man att farleden underlättade handeln för dem alla. I dessa forna tider tjänade farleden en mångfasetterad handel i allt som försörjde samhällena längs dess stränder och intilliggande landområden. Till stora delar bestod handeln av jordbruksvaror, framför allt säd, frukt, vin och ull, men även koppar och trä utgjorde viktiga handelsvaror. Guld, silver och ädla stenar användes både som betalningsmedel och handelsvaror.

Ingenting i den tidens handel var dock tillnärmelsevis så viktigt som den moderna tidens oljetransporter genom det trånga sundet. Numera går genom Hormuzsundet 16-18 miljoner fat olja och dessutom minst två miljoner fat petroleumprodukter varje dygn. Detta utgör hela 40 procent av all olja som transporteras i den internationella handeln. Det innebär att farleden i båda riktningarna normalt sett är full av fartyg. Den som betraktar detta, inser genast att varje betydande störning i fartygsströmmen skulle få en omedelbar inverkan på den globala ekonomin och kraftigt drabba både energiförsörjningen och -priserna.

Läs mer »

Yona Metzger

Under sitt pågående besök i Mellanöstern mötte amerikanske presidenten George W. Bush i förra veckan överrabbin Yona Metzger, rapporterar Jerusalem Post.

Under mötet, som inträffade på Ben-Gurionflygplatsen i Tel-Aviv, uttryckte Metzger sin tacksamhet till George W. Bush för USA:s miltära intervention i Irak:

”Jag vill tacka dig för ditt stöd till Israel och i synnerhet för att du för ett krig mot Irak”.

George W. Bush svarade att rabbinens ord ”värmde hans hjärta”.

Läs mer »

Hillary Clinton

Hillary Clintons ”mirakelseger” i primärvalen i New Hampshire, USA, ifrågasätts nu även av italienska medier. I den inflytelserika tidningen Il Giornale skriver ansedde reportern Marcello Foa både om att valfusk kan ha gett Hillary Clinton segern i New Hampshire och om de krav som rests i USA på en snabb och opartisk omräkning av rösterna.

De sammantagna rösterna på alla demokrater, förutom Hillary Clinton, såväl som republikaner blev färre på grund av de röstsammanräkningar som gjordes på datoriserad väg av Diebold-maskiner, skriver Marcello Foa. Däremot ökade de demokratiska kandidaternas andelar av rösterna då rösterna räknades samman för hand. Det vill alltså säga: Alla demokraters röster förutom Hillary Clintons, som tillerkändes jämförelsevis oförklarligt stora andelar av de röster som sammanställdes på datoriserad väg av Diebold-maskiner.

Läs mer »

Amerikanske skribenten Justin Raimondo, en av många som ifrågasätter den amerikanska regeringens version av en händelse som nyligen inträffade mellan amerikansk och iransk militär i Persiska viken, skriver bland annat följande i denna krönika: Vi amerikaner lurades in i krig av samma människor som nu försöker sälja oss sin version av en påstådd ”provokation” – men vilka är de verkliga provokatörerna? Vi vet inte svaret på den frågan, men med tanke på vår egen regerings meritlista vore det ingen chock, om det framkom att den amerikanska versionen är helt och hållet påhittad.

Iranierna har släppt en egen videofilm av vad amerikanerna påstår vara en ”konfrontation” mellan tre amerikanska krigsfartyg och fem iranska motorbåtar. Händelsen inträffade förra veckoslutet i Hormuzsundet i Persiska viken:

Läs mer »

Foto: www.nhpr.orgRon Paul håller valmöte i New Hampshire, USA.

Efter de nyligen genomförda primärvalen i New Hampshire inför presidentvalet i USA, har uppgifter framkommit att röster som lagts på den republikanske presidentkandidaten Ron Paul i staden Sutton inte kommit med i den slutliga röstsammanräkningen - med resultatet att Ron Paul officiellt endast fick noll röster i Sutton.

De ansvariga för röstsammanräkningen i Suttondistriktet har nu tvingats medge att Ron Paul i själva verket fick 31 röster och man skyller de försvunna rösterna på ”den mänskliga faktorn”. Men incidenten kastar tvivel över hela primärvalet i New Hampshire och kan komma att innebära att alla röster måste räknas om, skriver Paul Joseph Watson för Prisonplanet.com. Att missa två eller tre röster är ett trovärdigt misstag, men inte att 31 röster till en och samma kandidat bara försvinner.

Läs mer »

Den 29 november 2007 publicerades ett föregivet meddelande av Usama bin Ladin. I det endast fem minuter långa talet klandrade ”bin Ladin” några västliga politiska ledare i egenskap av USAs bundsförvanter i kriget mot den islamiska världen, däribland högerpolitikern Silvio Berlusconi, som åren 2001-2006 var Italiens premiärminister. ”Bin Ladin” tog också ensam på sig ansvaret för 11 september-attackerna och fritog taliban för all inblandning däri.

Italiens förre president, Francesco Cossiga.

I anledning av detta ”bin-Ladin”-framträdande gjordes dagen därpå, den 30 november, ett sensationellt uttalande för Italiens äldsta och största dagstidning Corriere della Sera (utges i Milano):

”Från kretsarna runt Palazzo Chigi, nervcentrum för den italienska underrättelsetjänstens ledning, noterar man att inspelningen icke är äkta, vilket framgår av att Usama bin Ladin i denna ’erkände’ att al-Qaida skulle ha varit förövaren av angreppet den 11 september på Tvillingtornen i New York, medan alla de demokratiska kretsarna i Amerika och Europa, med den italienska centern-vänstern i främsta linjen, numera vet att det olycksbringande attentatet planerades och genomfördes av amerikanska CIA och av Mossad med hjälp av den sionistiska världen för att kasta skulden på arabländerna och för att driva västmakterna till att ingripa i Irak och Afghanistan. För detta har inget ord av solidaritet nått Silvio Berlusconi, som varit upphovsmannen till den genialiska förfalskningen, vare sig från Quirinalen [italienske presidentens palats] eller Palazzo Chigi.”

Den som sade detta var ingen mindre än Francesco Cossiga, en italiensk toppolitiker. Bland de höga ämbeten han beklätt kan följande nämnas: Italiens inrikesminister 1976-1978, ministerrådets ordförande 1979-1980, senatens talman 1983-1985 och det högsta ämbetet, republiken Italiens president 1985-1992. Numera är han ledamot av senaten på livstid. Francesco Cossiga är född 1928. Han är juris doktor och har varit professor i juridik.

Läs mer »

Joe Horn

Då en grupp Svarta Pantrar med en av ledarna Quanell X i spetsen, för en vecka sedan anlände till Joe Horns hem i Pasadena för att hålla ett protestmöte inför ett stort uppbåd av journalister, överraskades och överröstades de totalt av slagord och motorcykelmotorer, alla de grannar, vänner och andra, som ville visa sitt stöd för Joe Horn och rätten att enligt lag försvara sin egen och sina grannars egendom mot inkräktare.

Den 61-årige Texasbon Joe Horn (på bild till höger) sköt den 14 november ihjäl 38-årige Hernando Riascos Torres och 30-årige Diego Ortiz som mitt på dagen brutit sig in hos Horns granne. Horn konfronterade beväpnad tjuvarna då de försökte smita med stöldgodset varpå han sköt dem bägge i vad han själv säger var självförsvar.

Läs mer »

Mahmoud Ahmadinejads besök på universitet Columbia i USA för att hålla ett tal nyligen har fått “nykonservativa” och vänsterradikala krafter att piska upp en veritabel politisk cirkus av gigantiska proportioner. Den iranske presidenten Ahmadinejad har tidigare väckt kontrovers genom att bryta mot absoluta politiska tabun i Västvärlden och arrangörerna på Columbia gjorde allt för att ställa honom till svars och bereda vägen för ett krig mot Iran.

Ett flagrant exempel kunde åses strax innan Ahmadinejad fick hålla sitt tal på Columbia. Universitetets ordförande Lee Bollinger underhöll då från podiet auditoriet med en tio minuters oavbruten serie förolämpningar mot den närvarande Ahmadinejad. Inledningen förspillde ingen tid:

“Herr president - du uppvisar en ömklig och grym diktators alla kännetecken.”

Bollinger hade samlat ihop en bunt frågor, vilka presenterades ihop med en nedvärderande kommentar:

“Uppriktigt sagt så tvivlar jag på att du har intellektuellt mod nog att svara på dessa frågor.”

Anledningen till Bollingers entusiastiska svartmålning av Irans president är att Bollinger tidigare fått hård kritik för att alls ha bjudit in Ahmadinejad till universitetet. Såsom varande politiskt korrekt försökte han därför med Ahmadinejad på plats att rättfärdiga sitt handlande, sett i ett politiskt korrekt perspektiv.

Läs mer »

Tiotusentals svarta invaderade i torsdags den lilla staden Jena i Louisiana och dess 3000 invånare. Skrikandes ”Black power!”, ”Ingen rättvisa, ingen fred!” protesterade de mot vad de ansåg vara en rasistisk rättegång mot en svart tonåring som tillsammans med fem andra svarta närapå misshandlat vite skoleleven Justin Barker till döds. De svarta demonstanternas upprördhet kommer sig av att man anser att staden inte vidtog tillräckliga åtgärder efter att vita ungdomar hängt en snara i ett träd på gymnasieskolan i Jena. Ett osmakligt skämt svarta nu jämställer med ett svart gängs brutala överfall på en ensam vit pojke. David Duke, författare och tidigare representant i Louisianas representanthus, ger här sin syn på händelsen och på mediernas allt annat än opartiska rapportering i fallet.

MYCKET VÄSEN HAR GJORTS av det faktum att jag vann en överväldigande majoritet av rösterna i Jena, Louisiana då jag ställde upp i det amerikanska senators- och guvernörsvalet. Detta görs för att falskeligen brännmärka invånarna i Jena som ”rasister”. Sanningen är att jag fick en överväldigande majoritet av de vitas röster i hela Louisiana, inte bara i Jena. Eftersom invånarna i Jena röstat på mig två gånger för att föra deras talan, kommer jag nu att med hängivenhet tala för dem.

Människorna i Jena, människorna i Louisiana och jag är inga rasister. Vi vill helt enkelt att det skipas rättvisa. Vi har förstått att vita människor i USA har förlorat sina grundläggande medborgerliga rättigheter. Vita berövas nu på sina mänskliga rättigheter genom raslig diskriminering vad gäller arbeten, befordringar, stipendier, gymnasiestudieplatser och många andra utbildningsprogram. Men vad som är viktigare, är att vita i ökande grad blir offer för svartas våld hatbrott mot dem. Faktum är att risken för en vit person att falla offer för svart gängvåld är 40 till 50 gånger större än för en svart person att falla offer för vitt gängvåld.

Läs mer »