SVERIGE. Tre gener med koppling till ökad risk för utveckling av reumatism har hittats av forskare. Upptäckten utgör ytterligare en i den serie av segrar vilka arvsförespråkarna vunnit under diskussionen om arvets och miljöns betydelse för människans beskaffenhet.

Redan en lekman förstår, med Darwinismen som utgångspunkt, att generna är nästan enväldigt i grundläggandet av biologins olika gestaltningar. När miljön påverkar individen till anpassning sker så helt inom ramarna för genetisk bestämmelse. Under 60-talet gav bland annat Frankfurtskolan upphov till en hel del stickspår där så kallade forskare kom att betona miljön vid påsyn av skillnaden mellan mänskliga individer.

Sedan HUGO-projektets första etappmål i och med färdigställandet av en generell karta över människans gener år 2000 har dessa stickspår kommit att överges ett efter ett.

Nu har Lars Klareskog, professor och överläkare vid Karolinska institutet i Solna, tillsammans med en internationell uppsättning medarbetare, kunnat belägga ett genetiskt underlag för ökad risk för ledgångsreumatism i och med tre specifika gener. Generna är inblandade i olika funktionella mekanismer inom immunförsvaret. Det statistiska underlaget för upptäckten framställdes genom en studie på 1500 reumatiker samt 1800 friska personer. Förhoppningen var att genom ett gott resultat kunna finna underlag för individualisering av behandlingen mot reumatism. Detta resultat kan nu sägas vara nått. Dessutom ökar fyndet möjligheterna till framtida utveckling av också generell medicin mot ledgångsreumatismen och dess effekter.

Ledgångsreumatism innebär att leder inflammeras med smärtor, minskad rörlighet och i förlängningen deformation som resultat. 60 000 människor lider av ledgångsreumatism i Sverige.

Källa: DN