ÖSTERRIKE. Den före detta presidenten i Österrike samt generalsekreteraren i FN, Kurt Waldheim, avled den 14 juni 2007, 88 år fyllda, i åtföljd på en hjärtattack vilken drabbade honom i maj. Familjen vakade över Kurt Waldheim vid tillfället för hans död. Kurt Waldheim hade då enligt varje objektiv bedömning levat ett händelserikt liv.

Kurt Waldheim föddes den 21 december 1918 i ett samhälle utanför Wien, och blev sålunda äldste son till en konservativ, romerskkatolsk inskolningsman. Waldheim kom sedermera att studera juridik och diplomatik på Wiens Universitet, ända till dagen för 1938 års Anschluss, då Hitler annekterade Österrike. Waldheims far ville inte förlika sig med det nationalsocialistiska styret, varför han efter en kort fängelsevistelse blev av med sitt tidigare jobb.

Waldheim inkallades till tyska armén år 1939 och kämpade till december 1941, då han efter att ha blivit sårad i strid hamnade på sjukhus. Han återvände efter sjukhusvistelsen till tjänst och tjänstgjorde under våren 1942 under österrikaren general Alexander Lohr. Det var denna tid som senare blev föremål för ingående, politisk korrekt, granskning.

Alexander Lohr blev efter kriget lagförd enligt riktlinjerna för de segrande makternas uppfattning om rätt och fel, och dömdes härför till döden, samt avrättades. Kurt Waldheims roll i de tyska aktionerna uppmärksammades snart varpå de allierades Krigsförbrytelsekommission ville ställa honom inför rätta, men i det kaos vilket utbredde sig efter kriget lyckades han, liksom många andra, undgå detta.

Kurt Waldheim hamnade istället i Österrikes utrikespolitiska korridorer och år 1955, då de allierades ockupation av Österrike kom till ett slut, begynte Kurt Waldheims långa karriär som diplomat inom FN. 1964 blev Kurt Waldheim Österrikes FN-ambassadör, vid vilken post han stannade i mer fyra år, bl.a. som ordförande för Kommittén för fredligt nyttjande av yttre rymden. 1972 blev han generalsekreterare i FN och verkade i detta ämbete som förespråkare för fred, med engagemang i Mellanöstern, Sydostasien och Afrika.

Kurt Waldheim valdes år 1986 till Österrikes president. Först därefter kom spekulationerna om hans funktion som underrättelseofficer för Tyskland under Andra Världskriget igång på allvar. Speciellt ville kritikerna veta vilket ansvar som kunde påräknas honom för ett antal judars deportation till Auschwitz. Kritikerstormen fick som följd att han förbjöds att beträda amerikansk mark, samt att han 1992 valde att inte ställa upp för omval.

Kurt Waldheim använde en stor del av sin senare tid till att urskulda sig inför kritiken och hänvisa till att han under kriget bara lytt order. Österrikiska Frihetspartiets partiledare Heinz-Christian Strache, menar trots allt att Waldheim varit föremål för en smutskastningskampanj och att det nu är dags för de ansvariga att skämmas.