Knappast någon etniskt medveten nationalist torde idag tvivla på var partier som Miljöpartiet och Feministiskt initiativ står politiskt. Ett exempel kan ses i Hallandsposten 2007-05-04, där miljöpartisterna Bruno Toftgård och Roger Orwén lägger ut texten om hur vi ”tjänar på invandring”. Invandrarna berikar ett annars utdöende samhälle och invandringen kan hur som helst inte hejdas osv. Dagens vänsterdemagogi är välkänd. Vad som snarare är intressant är upprinnelsen till det politiska spektrum vi ser idag och till dagens mediesituation. Och vilka lärdomar kan etniska nationalister dra av historien för att vrida utvecklingen till det bättre?

Den som minns 80-talets politiska floskler erinrar sig att etablissemanget då spelade på hederligt folks medkänsla och naivitet. Då hävdade media att Sverige måste ta ställning för en human flyktingpolitik. Lägg märke till hur media alltid arbetar utifrån massan. På den tiden gick det inte att påstå att afrikaner och kineser ”berikar” Sverige. Vi skulle istället hålla dörren öppen för människor ”på flykt” undan död och tortyr.

Under slutet på Andra världskriget myllrade kommunister och deras allierade in över de tyska gränserna. De allierade lade beslag på all information av värde och försökte lära sig av sin fiende, tyskarna, hur nya mediala strategier och krigsstrategier skulle kunna utvecklas. Bl.a. tog man till sig vissa punkter av Goebbels ifråga om hur propaganda skall bedrivas. Goebbels hävdade att propaganda nästan alltid skall tala med folket. De gånger propagandan talar emot folket måste så ske under långsam förändring, som när man vänder ett stort fartyg. Det är tillämpningen härav vi konsekvent har sett genomföras av den etablerade median, som helt och hållet skall ses som en förlängning av den vinnande sidan i Andra världskriget.

Inom media letade man därför efter vägar till ”naturlig” politisk förändring. Metoderna skulle utgöras av förskjutning av politiken och införandet av nya, politiska rörelser under falsk flagg. Uppenbarligen finns det vissa gemensamma nämnare i de politiska rörelser som använts. Oftast är det fråga om företeelser vilka är uppenbart negativa för folkkroppen och människors känsla för etnisk tillhörighet. Homosexualitet, feminism, utomeuropeisk invandring, samt kvinnlig frigörelse är typiska exempel, men även mänskliga rättigheter och miljöns bevarande utgör flaggskepp för den politiska vänstern. Mänskliga rättigheter har använts som en standardhänvisning i alla de andra frågorna. Det är en ”mänsklig rättighet” att få ha sex med vem man vill, att få resa vart man vill och att i allt väsentligt bete sig hur man vill. Givetvis gäller inte detta rätten att uttrycka politiskt tvivel över massinvandringen eller kritisera ägarstrukturen inom medieetablissemanget. Där hänvisar medias kyroféer istället till ”nazismen” och hävdar att dylika uttryck innebär ett anträdande av vägen till folkmord. Men på det hela taget skall folk fås att tro att mänskliga rättigheter och individuell frihet är genomgående teman för vad som är rätt. Då skall allt det andra följa mer eller mindre automatiskt.

I USA kan förlängningen av utvecklingen ses. Där har media flyttat fram positionerna ytterligare och diskussionen gäller nu om hur inhumant det är att förneka illegala invandrare medborgarskap och att över huvud taget förhindra illegal invandring, med utgångspunkt i de glesa lagar beträffande migration som ännu resterar i landet. Med andra ord: Först måste vi ta emot folk som flyr undan förtryck. När det sedan visar sig att 95% av alla invandrare är anhöriginvandrare måste vi ta emot dem också, eftersom de svenska genom feminism, homosexualitet och ”frigörelse” sparräknade barnaskarorna annars inte kan försörja våra gamla och då ”invandring berikar”. Sedan visar det sig att de flyktingar som ursprungligen sades ha flytt undan misär har ”unik kompetens” och är ”välutbildade”, vilket motiverar arbetskraftsinvandring. Slutligen har de människor som ”tillfälligt” kommit hit för att jobba eller som kommit hit illegalt och gått under jorden, vant sig vid Sverige, och det vore därför ”inhumant” att inte låta dem stanna. Vi måste därför liksom i USA, ”legalisera” de ”invandrare” som annars skulle vara öronmärkta för transport ur landet.

Så grymt tragisk är den etablerade medians och politikernas hyckleri, och så stort deras förakt mot allt vad anförvantskap, etnisk solidaritet och heder heter. Lögner, lögner, lögner är vad som flödar ur deras munnar och pennor. Så vad kan vi lära? Som etniskt medveten nationalist måste man begrunda det faktum att den yttersta moralen gäller överlevnad. Det är överlevnadens moral. Även den som föraktar hyckleri kan liksom de allierade en gång, lära sig från sin fiende. Det går att upprätta nya vägar till kommunikation med folket där deskriptiva utläggningar och vetenskap blandas med politisk information. Det går att göra politiska avledningsmanövrer för att locka folkfientliga element att lägga krafter på saker som leder utvecklingen åt rätt håll, enligt etniska nationalisters sätt att se på saken. Det går att etablera en ”bred” media som talar till ”massan” och därpå vända utvecklingen som man vänder ett stort fartyg. Är du etniskt medveten, men fristående och inaktiv – ta kontakt med en organisation eller ett nätverk som arbetar för folk av europeiskt ursprung. Vägen till förändring har redan anträtts och ett ljusglitter kan anas vid horisonten. Var med och påskynda vändandet av den stora skutan.