Passiv rökning kan utgöra en större risk för afroamerikanska barn än för vita barn hävdar amerikanska forskare.
I studien, som publicerats i facktidskriften Chest, undersöktes 220 barn med astma som exponerades för cigarettrök. Mer än hälften av barnen var svarta.
Forskarna mätte nivåerna av kotinin. Kotinin är en substans som produceras av kroppen när den bryter ned nikotin men den har i sig inga negativa effekter. Resultaten visade att de svarta barnen hade betydligt högra nivåer än de vita barnen. Alltså antyder studien att etnicitet påverkar hur kroppen reagerar på tobak.
Forskaren Stephen Wilson från Cincinnati Childrens’s Medical Center säger ”det ser ut som vissa gener kan variera. Men i sig självt kanske detta inte har någon betydelse men det kan spela roll när externa faktorer såsom rökning kommer in i bilden.”
Samtliga barn som undersöktes av de amerikanska forskarna hade symptom på kronisk astma och utsattes för rök från minst fem cigaretter per dag. Ålder varierade mellan fem och tolv år. De testades för kotinin tre gånger under loppet av ett år med hjälp av blod- och hårprover. Mängden rök i barnens hem mättes också regelbundet.
Resultaten indikerade att medan de afroamerikanska barnen exponerades för tobaksrök under en kortare tid än de vita barnen var kotininnivåerna i deras hår fyra gånger högre än hos de vita barnen.
Somnath Mukhopadhyay, specialist i barnastma vid Dundee University välkomnar forskningen.
”Det kommer inte som någon överraskning för mig att det finns genotypiska skillnader mellan de svarta och vita barnen”, säger han. ”Men forskningen på effekterna av passiv rökning har tenderat till att fokusera på vita barn. Väldigt få jämförelser mellan raser har gjorts.”





1 response so far ↓
1 Ylva // Mar 28, 2007 at 17:58
Det är intressant varför USA skiljer på patienter med olika etnicitet men här i Sverige är vi alla lika. Detta leder till försämrad vård för alla parter. Det borde vara en självklarhet att få vård aven med samma etnicitet, så vi kan slippa löjliga rubriker i media som “invandrare får sämre vård”. Det beror inte på rasism, utan pga dålig kommunikation och kulturell förståelse. Men då kommer följdfrågan; är det meningen att jag som vårdpersonal ska lära mig all världens språk och kultur? Kan inte jag få ägna mig åt viktigare kompetens så att sjukvården i sig blir bättre?
Leave a Comment